{"id":4709,"date":"2023-07-09T19:49:06","date_gmt":"2023-07-09T19:49:06","guid":{"rendered":"https:\/\/csiag.eu\/?p=4709"},"modified":"2025-07-30T10:10:52","modified_gmt":"2025-07-30T10:10:52","slug":"yoga","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/blog\/2023\/07\/09\/yoga\/","title":{"rendered":"yoga"},"content":{"rendered":"<span class=\"span-reading-time rt-reading-time\" style=\"display: block;\"><span class=\"rt-label rt-prefix\">L\u00e4stid<\/span> <span class=\"rt-time\"> 2<\/span> <span class=\"rt-label rt-postfix\">minuter<\/span><\/span>\n<p>Yoga (sanskrit \u092f\u094b\u0917), en av de sex klassiska skolorna inom indisk filosofi. Mental koncentration eller fysiska st\u00e4llningar och andnings\u00f6vningar, men \u00e4ven askes, \u00e4r meditativa former av yoga med olika metoder och filosofier, vars grunder sammanfattas i Upanishaderna (en samling filosofiska skrifter fr\u00e5n hinduismen och Veda fr\u00e5n cirka 700 f.Kr.)<\/p>\n\n\n\n<p>Fem yogaformer beskrivs, liksom tre andra system:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Raja Yoga<\/li>\n\n\n\n<li>Jnana Yoga<\/li>\n\n\n\n<li>Karma Yoga<\/li>\n\n\n\n<li>Bhakti Yoga<\/li>\n\n\n\n<li>Hatha Yoga<br><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Mantra Yoga<\/li>\n\n\n\n<li>Laya Yoga<\/li>\n\n\n\n<li>Kundaliniyoga<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Ursprungligen fungerade yoga som en andlig v\u00e4g till upplysning genom meditation. Med tiden uppstod ett behov av att st\u00e4rka och mobilisera kroppen f\u00f6r att kunna stanna kvar i lotusst\u00e4llningen s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt. Hatha yoga tar upp denna aspekt och inneh\u00e5ller tekniker som anv\u00e4nder kroppen som ett effektivt verktyg f\u00f6r att uppn\u00e5 andliga m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n<p>I Gita (<em>Bhagavad Gita<\/em> - Hinduismens centrala skrift, som sammanf\u00f6r olika tankes\u00e4tt, omkring 2:a till 5:e \u00e5rhundradet f.Kr.) \u00e5terger ett samtal mellan Arjuna (en av de viktigaste hj\u00e4ltarna i det indiska eposet Mahabharata) och Krishna (hinduisk form av det gudomliga) (kapitel 6, 33 - 34), d\u00e4r Arjuna s\u00e4ger att sinnet \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4mja, likt vinden. Krishna svarar att sinnet kan disciplineras genom anstr\u00e4ngning och f\u00f6rsakelse. Arjuna svarar att hur \u00e4r det med de m\u00e4nniskor som inte kan beh\u00e4rska sig, \u00e4r de evigt f\u00f6rlorade? Krishna tr\u00f6star Arjuna genom att peka p\u00e5 reinkarnationen, som alltid \u00e4r en chans att uppn\u00e5 samadhi (en fullst\u00e4ndig sammansm\u00e4ltning med ett meditationsobjekt, uppn\u00e5endet av perfekt varande).<\/p>\n\n\n\n<p>Den nuvarande f\u00f6rst\u00e5elsen av yoga \u00e4r att stimulera livsenergin (Kundalini) genom en kombination av andningstekniker, r\u00f6relsesekvenser, h\u00e5llning, koncentrationspunkter och mantran samt fingergester, s\u00e5 att den stiger n\u00e4ra ryggraden till chakrana (energicentra).<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rutom de ovan n\u00e4mnda yogastilarna finns det ocks\u00e5 ett antal variationer och kombinationer som integrerar system: Kundaliniyoga fokuserar p\u00e5 att v\u00e4cka och styra Kundalini-energin. Tibetansk yoga har en \u00f6verv\u00e4gande andlig inriktning. Marma Yoga fokuserar p\u00e5 sj\u00e4lvmedvetenhet. Tibetansk dr\u00f6myoga anv\u00e4nder andligt-yogiska \u00f6vningar f\u00f6r att p\u00e5verka s\u00f6mnen.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4lsoaspekterna av yoga\u00f6vningar, s\u00e5som positiva effekter p\u00e5 psyket och den fysiska h\u00e4lsan, \u00e4r obestridliga n\u00e4r de ut\u00f6vas under kvalificerad v\u00e4gledning. Stress minskar genom den lugnande och balanserande effekten av andnings\u00f6vningar och meditation, men ocks\u00e5 genom reflektion \u00f6ver det egna beteendet, stressrelaterade sjukdomar minskar, nack- och ryggsm\u00e4rtor lindras och blodcirkulationen fr\u00e4mjas genom aktivering av ligament, muskler, s\u00e4rskilt ryggmusklerna, senor och lymffl\u00f6det.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt de buddhistiska och hinduiska r\u00f6tterna till yoga och dess varianter \u00e4r m\u00e5let med yoga att uppn\u00e5 upplysning (<em>Moksha<\/em> - \u00e5terl\u00f6sning, befrielse fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6delsens kretslopp, som det sista av de fyra m\u00e5len i livet).<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Vad s\u00e4ger Bibeln om detta?<\/h2>\n\n\n\n<p>I ett brev till kolosserna skriver Paulus (Kolosserna 1, 13-14): \"<em>13 Han har befriat oss fr\u00e5n m\u00f6rkrets v\u00e4lde och \u00f6verflyttat oss till sin k\u00e4rleks Sons rike, 14 i vilket vi har \u00e5terl\u00f6sning genom hans blod, syndernas f\u00f6rl\u00e5telse.<\/em>\u201e<\/p>\n\n\n\n<p>Detta inneb\u00e4r att m\u00e4nniskor utlovas fr\u00e4lsning. Detta kr\u00e4ver inga speciella \u00f6vningar, fysiska eller mentala anstr\u00e4ngningar, \u00e5terf\u00f6delser eller andra energier eller upplysning.<\/p>\n\n\n\n<p>Enbart genom tron p\u00e5 Jesus Kristus, Gud Fadern och den Helige Ande, Treenigheten, har m\u00e4nniskan f\u00e5tt r\u00e4ttf\u00e4rdighet genom f\u00f6rl\u00e5telse f\u00f6r all skuld, s\u00e5v\u00e4l tidigare som nuvarande och framtida. Inget mer beh\u00f6vs. Jesus betalade f\u00f6r varje individ med sitt blod p\u00e5 korset s\u00e5 att de kan betraktas som r\u00e4ttf\u00e4rdiga inf\u00f6r Gud i hans outt\u00f6mliga n\u00e5d och k\u00e4rlek.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p><span class=\"span-reading-time rt-reading-time\" style=\"display: block;\"><span class=\"rt-label rt-prefix\">L\u00e4stid<\/span> <span class=\"rt-time\"> 2<\/span> <span class=\"rt-label rt-postfix\">minuter<\/span><\/span>Yoga (sanskrit \u092f\u094b\u0917), en av de sex klassiska skolorna inom indisk filosofi. Mental koncentration eller fysiska positioner och andnings\u00f6vningar, men ocks\u00e5 asketism, \u00e4r meditativa former av yoga av olika metoder och filosofier, vars grunder sammanfattas i Upanishads (en samling filosofiska skrifter fr\u00e5n hinduismen och Veda fr\u00e5n cirka 700 f.Kr.) Fem v\u00e4gar till yoga beskrivs, liksom...&nbsp;<a href=\"https:\/\/csiag.eu\/sv\/blog\/2023\/07\/09\/yoga\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer \"<span class=\"screen-reader-text\">yoga<\/span><\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_lmt_disableupdate":"","_lmt_disable":"","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[1768],"tags":[1892,1886,1877,1880,1894,1899,1883,1872,1791,1890,1901,1891,3317,1905,1908,1882,1907,1902,1800,1873,1861,1906,1879,1863,1870,1871,1904,1885,1888,1876,1875,1900,1903,1881,1896,1884,1853,1889,1874,1897,1895,1869,1887,1893,1878,1898,1789],"class_list":["post-4709","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-esoterik","tag-erleuchtung-2","tag-arjuna","tag-askese","tag-atemuebungen","tag-baender","tag-befreiung","tag-bhagavad","tag-bhakti-yoga","tag-buddhismus","tag-chakra","tag-dreieinigkeit","tag-erweckung","tag-esoterik","tag-finsternis","tag-gerechter","tag-gita","tag-glaube","tag-gnade","tag-gott","tag-hatha-yoga","tag-heiliger-geist","tag-herrschaft","tag-hinduismus","tag-jesus-christus","tag-jnana-yoga","tag-karma-yoga","tag-kreus","tag-krishna","tag-kundalini","tag-kundalini-yoga","tag-laya-yoga","tag-lebensziel","tag-liebe","tag-lotus-sitz","tag-lymphe","tag-mahabharata","tag-mantra","tag-marma-yoga","tag-matra-yoga","tag-moksha","tag-muskeln","tag-raja-yoga","tag-samadhi","tag-stress","tag-upanishaden","tag-wiedergeburt","tag-yoga"],"modified_by":"Achim Goerner","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4709","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4709"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4709\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4709"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4709"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/csiag.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4709"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}